Djupt tragiskt.

Jag läste en artikel från kaliber på Sveriges radio. Läs artikeln här
Den handlar om ett gruppboende som skall splittras i Österåker kommun trots att de boende levt tillsammans i 30 år, trots att anhöriga inte vill det, trots att allt talar för att de boende inte vill det.
Deras ledning anser att dessa personer med grava funktionshinder skall normaliseras, dvs få egna lägenheter och bo själva med personlig assistans. I praktiken blir det en isolering och en ickevald separering i det som uppfattas som familjen och tryggheten.
Argumentationen om att man skall testa, chansa och se är lika värdelös där som på Vaniljgatan. Man chansar inte och ser med människor, särkilt inte när allt pekar på att det blir katastrof. Frågan är vad chefen hade sagt om man flyttade hennes/hans barn till Sudan, Henne/honom till Island och fru/man till Australien med motivationen vi testar och ser och att det är bra att normalisera alla ensamma hemma.
Inte heller här skriver man någon konsekvensanalys eller riskbedömning.

Jag äcklas av hur man behandlar de svagaste i vårt samhälle.

Förklaringen till omstruktureringen verkar vara att personliga assistenter bekostas av staten och inte av kommunen. Dyrare för samhället i stort verkar det vara men pengarna tas från en annan kassa.